Svatantrya - Livet efter mörkret.

Livet efter mörkret.

Ikväll gick jag omvägar för att slippa möta människor från mitt förra liv. Jag skriver mitt förra liv för att det livet är så långt ifrån vad jag någonsin skulle kunna tänka mig idag. Alla som satt där har jag givetvis inget emot, förhoppningsvis har många av dem inget emot mig heller. Men några av dem kan jag inte lita på. Jag vet inte om det hade slängts dryga kommentarer eller om de hade ignorerat mig. Med den delen av umgänget jag fortfarande uppskattar inräknat hade vilket som blivit obekvämt. Så jag gick omvägar. Kände mig obekväm. Rädd.

Hela Malmö stad får mig att bli obekväm. Trots att jag hade en trevlig kväll, även om den inte blev som planerad, hade jag svårt att slappna av.

Men den fick mig att uppskatta var jag hamnat och vad jag har. Den fick mig att tycka det var skönt att åka hem. Något jag aldrig tyckte för ett år sedan. Jag ska skriva om hur jag och min sambo träffades någon gång men just nu vill jag bara dela med mig av den lycka och tacksamhet som jag känner. Lycka över att ha träffat honom och tacksamhet över vad jag lyckats skapa för mig själv.

För er som befinner er i ett destruktivt mönster, med någon som får er att gråta mer än ni skrattar, för er som befinner er i något ni aldrig tror att ni kan komma ifrån - det finns ett liv på andra sidan. Och det är ett jävla bra liv.

Ikväll tillåter jag mig själv att bli rädd för vem jag var, glad över vem jag är och hylla den som hjälpte mig att rädda mig själv. ❤