Svatantrya

Äntligen. Äntligen hemma. Hoppade in lite extra i mitt gamla team på jobbet i sex timmar innan jag fick psykbryt och chefen (som eventuellt är lite väl bekant med mitt dåliga humör) hörde mina böner och lät mig återgå till ordinarie jobb. 4 timmar där och sen fick jag äntligen lämna kontoret. För er som jobbar långa pass i vanliga fall är det säkert en piss i nilen men för någon som avskyr kontorsmiljöer med en massa ljud och människor är det fasiken värt en medalj. Det blev ingen medalj, det blev sushi.

 

Försökte trösta mig med min (ovanligt) torra sushi från coop på tåget hem men möttes där av ett gäng stökiga, illaluktande (och alldeles för närgångna - lär er the typical svenska en-meters-regeln tack!) ungomar som efter en stund fick konkurens av ett än värre slag som fick det första gänget att undra vad fan som pågick. Fick i alla fall hela TVÅ erbjudanden om jobb idag. Ett skribentjobb och ett annat. Hade missat båda om jag inte strökollat mailen och fått för mig att jag skulle ladda ner LinkedIn till telefonen igen. Appen lär användas flitigt hädanefter, den är ju användbar!

Landat i sängen här hemma nu och ska skicka iväg en massa mail, betala min domän, försöka få någon rätsida på bloggportalen jag flyttar till som designmässigt är en jävla besvikelse och försöka leta upp något gott att tugga på. Är på grund av mina cravings och svajande humör nog tvungen att erkänna att mens-appen har rätt och röda veckan är på väg. Gör jag ens något annat än har mens?!

Over and out på gnällinlägg! Lovar ett roligare när vi hörs igen.